Förstärkt arbetsträning: mer handledning när du behöver pröva din arbetsförmåga

Vad är förstärkt arbetsträning?

Förstärkt arbetsträning är till för situationer där vanlig arbetsträning inte ger tillräckligt stöd. Du får vara på en arbetsplats och delta i verksamheten, men med mer handledning och möjlighet att pröva olika arbetsuppgifter och arbetsmoment.

Arbetsförmedlingen beskriver syftet som att skapa bättre klarhet i dina förutsättningar för arbete. Det gör insatsen särskilt relevant när du behöver förstå vilka arbetsuppgifter, arbetstider eller anpassningar som fungerar i praktiken.

Skillnaden mellan arbetsträning och förstärkt arbetsträning

Båda insatserna sker på en arbetsplats med handledning. Den förstärkta varianten ger mer handledning och kan pågå längre. Den används när behovet av stöd och arbetslivsinriktad rehabilitering är större.

Förenklat:

Det är alltid Arbetsförmedlingen som bedömer vilken insats som är aktuell.

För vem är stödet?

Förstärkt arbetsträning är enligt Arbetsförmedlingen aktuell för deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgarantin för ungdomar eller etableringsprogrammet. På arbetsgivarsidan beskriver myndigheten insatsen som särskilt riktad till personer som behöver arbetslivsinriktad rehabilitering på grund av förmodad eller konstaterad ohälsa eller funktionsnedsättning.

Det betyder inte att du själv måste avgöra exakt vilket stöd du tillhör. Beskriv i stället vad som gör arbetssituationen svår och vilket slags prövning eller stöd du behöver.

Förbered ett konkret underlag

Inför ett samtal kan du göra en enkel karta över vad som fungerar och vad som behöver testas.

Arbetsuppgifter: Vilka moment tror du fungerar bra? Vilka är osäkra?

Tid: Fungerar hela dagar, kortare pass eller successiv upptrappning bättre?

Miljö: Påverkas du av ljud, många samtidiga uppgifter, fysiskt arbete eller snabba växlingar?

Stöd: Behöver du tydliga instruktioner, tät återkoppling, hjälp med planering eller anpassade hjälpmedel?

Du behöver inte ha färdiga svar. Poängen med insatsen kan vara just att ta reda på dem.

Bestäm vad perioden ska ge svar på

En förstärkt arbetsträning blir mer användbar om du i förväg formulerar några frågor som ska besvaras. Exempel:

• Hur många timmar fungerar hållbart?
• Vilka arbetsuppgifter fungerar bäst?
• Vilken typ av handledning behövs?
• Vilka anpassningar gör störst skillnad?
• Vilka yrkesområden verkar realistiska att gå vidare mot?

Då blir uppföljningen mer konkret än att bara konstatera att perioden ”gick bra” eller ”gick dåligt”.

Så kan erfarenheten användas i nästa jobbsteg

Allt från en förstärkt arbetsträning behöver inte stå i CV:t. CV:t ska i första hand beskriva relevant erfarenhet och kompetens.

Du kan exempelvis skriva:

Arbetslivserfarenhet / arbetsträning – service

• Kundbemötande och enklare administrativa uppgifter.
• Arbetade med tydliga dagliga rutiner och prioriteringslistor.
• Fick erfarenhet av bokningssystem och intern service.

Medicinska uppgifter hör normalt inte hemma i CV:t om du inte själv har ett skäl att ta upp dem. Fokusera på vad du kan, vilka arbetsuppgifter du har prövat och vad du söker framåt.

Ersättning och period

Insatsens längd beror på vilket program du deltar i. Arbetsförmedlingen anger att förstärkt arbetsträning kan pågå längre än vanlig arbetsträning. Deltagande sker inom program och du kan ansöka om ersättning hos Försäkringskassan enligt de regler som gäller för din situation.

Kontrollera alltid aktuell information inför ett beslut eftersom programvillkor kan ändras.

Checklista inför uppföljningen

Efter några veckor bör du kunna svara på:

• Vad fungerar bättre än jag trodde?
• Vad fungerar sämre?
• Vilka anpassningar hjälper?
• Vilken omfattning verkar hållbar?
• Vad vill jag prova mer?
• Vilket nästa steg är rimligt?

Det är den kunskapen som gör insatsen användbar för vägen vidare.