Diskriminering i arbetslivet: dina rättigheter när du söker jobb eller arbetar

Skyddet gäller även när du söker jobb

Diskrimineringsskyddet i arbetslivet handlar inte bara om vad som händer efter att du blivit anställd. Det kan också vara relevant i rekrytering, praktik och andra delar av arbetslivet.

Arbetsförmedlingen listar sju diskrimineringsgrunder: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Att något känns orättvist betyder däremot inte automatiskt att det juridiskt är diskriminering. Kopplingen till en skyddad diskrimineringsgrund och omständigheterna i situationen spelar roll.

Exempel i en rekrytering

Det kan väcka frågor om en arbetsgivare väljer bort någon på grund av exempelvis ålder, religion, kön eller funktionsnedsättning i stället för att bedöma relevanta kvalifikationer.

Samtidigt kan arbetsgivaren ställa sakliga krav som är relevanta för jobbet. Därför behöver varje situation bedömas utifrån vad som faktiskt hände och vilket krav som användes.

Dokumentera innan minnet blir otydligt

Om du misstänker diskriminering, skriv ner vad som hände så snart som möjligt. Spara mejl, meddelanden, annonsen, eventuella intervjufrågor och datum för händelser.

Det betyder inte att du måste driva ett ärende. Men dokumentation ger dig ett bättre underlag om du vill prata med facket, arbetsgivaren eller Diskrimineringsombudsmannen.

Om du redan arbetar på arbetsplatsen

Diskriminering kan handla om exempelvis lön, arbetsfördelning, befordran, arbetsmiljö eller hur regler tillämpas. Börja ofta med att ta reda på företagets rutiner och vilka kontaktvägar som finns.

Om du är medlem i ett fackförbund kan du fråga om rådgivning. Du kan också vända dig till DO för information om diskrimineringslagen och möjligheten att göra en anmälan.

Diskriminering och dåligt bemötande är inte exakt samma sak

En chef eller rekryterare kan agera osakligt eller oprofessionellt utan att beteendet automatiskt faller under diskrimineringslagen. Det gör inte beteendet acceptabelt, men det påverkar vilken väg som är mest relevant.

Det kan exempelvis handla om arbetsmiljö, avtalsfrågor eller andra arbetsrättsliga regler i stället.

Om du vill gå vidare med det som hänt

Börja med att dokumentera händelsen så konkret som möjligt: datum, vilka som var med, vad som sades eller gjordes och vilka skriftliga underlag som finns. Diskrimineringsombudsmannen betonar att all orättvis behandling inte automatiskt är diskriminering i lagens mening; det måste finnas ett samband med en skyddad diskrimineringsgrund och situationen måste omfattas av diskrimineringslagen.

Om händelsen är kopplad till din arbetsplats och du är medlem i ett fackförbund rekommenderar DO att du i första hand kontaktar facket. Du kan också göra en anmälan till DO. Om problemet inte faller under diskrimineringslagen kan andra vägar vara mer relevanta, till exempel arbetsmiljöregler, kollektivavtal eller annan arbetsrätt.

Sök jobb utan att börja censurera dig själv

Efter en negativ upplevelse är det lätt att börja ta bort saker från CV:t av rädsla: ålder, utländsk erfarenhet eller andra delar av bakgrunden. Anpassa gärna CV:t efter relevans, men gör inte stora förändringar utifrån en enda händelse innan du vet vad som faktiskt låg bakom beslutet.

Fokusera på kompetens, resultat och tydlig matchning mot rollen. Om du misstänker diskriminering, hantera den frågan separat med dokumentation och rätt stöd.